Smittovägar till människa

Allmänt

Sjukdomsframkallande (patogena) mikroorganismer överförs till människan antingen direkt eller indirekt. Direkt överföring sker när smittämnet omedelbart överförs från en infekterad värd eller reservoar till en människa, t.ex. via beröring.

Indirekt överföring kan vara transportburen, vektorburen eller luftburen. Transportburen överföring sker genom nedsmittat material såsom mat, kläder, sängkläder och köksredskap. Vektorburen överföring sker när smittämnet bärs av en insekt eller ett djur (vektor) till en mottaglig värd. Smittämnet kan då antingen föröka sig eller inte föröka sig inne i vektorn. Luftburen överföring sker genom droppspridning i form av nysningar eller hosta (aerosoler) till främst andningsorganen.

När patogena mikroorganismer överförs till människan tränger mikroorganismerna in i kroppen via andningsvägarna, munnen och magtarmkanalen, övriga slemhinnor, ögon eller genom insektsbett och sår. Om en mikroorganism tränger in och förökar sig i människan (i inre organ och i vävnader) kan den vara, men behöver inte vara, skadlig. När detta sker kallas det infektion, och de skador som mikroorganismen orsakar yttrar sig som sjukdom. Huruvida man blir sjuk eller inte efter att ha utsatts för smitta beror på olika faktorer bl.a.:

Sjukdomar som smittar via luft

Många mikroorganismer sprids normalt via luften till människan och överförs även som aerosol mellan människor. Luftburen smitta innebär att små droppar eller dammpartiklar innehållande mikroorganismer inandas. Ofta krävs ett lågt antal av dessa organismer för att ge sjukdom hos människan. Vissa av dessa luftburna organismer är dessutom mycket motståndskraftiga mot uttorkning och ultraviolett ljus och är därför tänkbara som B- stridsmedel.

När man andas in smittämnen fastnar en del av smittämnena i de övre andningsvägarna, där de elimineras. En mindre del leds därefter ned i lungorna. Det räcker om ett fåtal luftburna organismer hamnar i lungorna för att infektion ska uppstå. Från lungorna kan infektionen sedan tränga vidare in i kroppen.

Sjukdomar som främst sprids via luften är:

Sjukdomar som smittar via livsmedel och vatten

Smitta kan även överföras till människan via livsmedel och vatten. Många smittämnen oskadliggörs snabbt av den sura miljön i magsäcken eller ämnen i tarmen, och orsakar därför inte infektion. Det finns dock mikroorganismer som har förmågan att motstå magsyrans effekter och som sedan kan etablera sig i tarmsystemet. Många av dessa s.k. enteropatogener är naturligt förekommande i Sverige och kan vara tänkbara vid sabotageaktioner med B–stridsmedel mot specifika mål.

Det krävs en större mängd mikroorganismer för att infektion ska uppstå via den orala vägen än vad som krävs vid luftsmitta. Normalt smittar inte livsmedelsburna sjukdomar från person till person, vilket de flesta luftburna sjukdomar gör. Vid dåliga hygieniska förhållanden när man hanterar oförpackat livsmedel kan dock omfattande epidemier uppstå.

Matförgiftningar orsakas vanligen av bakterier, toxiner, virus, mögelsvampar, parasiter och i enstaka fall av olika kemiska ämnen. Livsmedelsråvaror kan vara kontaminerade redan från början eller också kontamineras från andra livsmedel, orena redskap, orenat vatten, djur eller människor under tillredningens gång.

Inkubationstiden kan variera från någon timme till flera månader beroende på vilket smittämne det rör sig om. Vanligtvis ligger inkubationstiden när det gäller livsmedels/vattenburna sjukdomar mellan 6 och 48 tim.

Matförgiftning yttrar sig vanligen i illamående, kräkningar, diarréer, huvudvärk samt ibland även feber. Det finns dock allvarligare matförgiftningar med en helt annan sjukdomsbild, t.ex. blodförgiftning eller förlamning.

Sjukdomar i mag-tarmkanalen behandlas i allmänhet inte med antibakteriella eller antivirala ämnen, eftersom dessa har en begränsad effekt. Behandlingen är istället inriktad på att snabbt ersätta förlorad vätska och salter.

Vid vissa matförgiftningar är risken stor för spridning av smitta från redan smittade personer. En vanlig orsak till matförgiftningar är bakterietillväxt förorsakad av felaktig hantering på grund av bristande kunskaper i livsmedelshygien. Eftersom många personer äter av samma mat kan ett stort antal av dessa smittas. En sjuk person ska alltså inte hantera oförpackat livsmedel förrän denna är helt tillfrisknad.

De flesta mikroorganismer avdödas vid upphettning. Däremot kan sporer och toxiner klara mycket höga temperaturer, vilket innebär att man kan bli matförgiftad trots att maten värmebehandlats.

Sjukdomar som främst sprids via livsmedel och vatten är:

Zoonoser och vektorer

Zoonos kommer från grekiskan, där zoo betyder djur och nos betyder sjukdom. Med zoonoser menas smittsamma sjukdomar som drabbar både djur och människor och där smittan kan överföras mellan djur och människa. Många djur är naturliga reservoarer/värdar för olika smittsamma ämnen/organismer. Därför kan sjuka djur eller djur som är smittförande föra över smitta till människa och tvärtom. Ordet vektor innebär att t.ex. en insekt är bärare av smitta men behöver inte vara sjukt själv. Pest är ett exempel på en zoonos, d.v.s. pest drabbar både människa och djur. Till människa kan pest spridas via loppor dessa är då vektorer.

Ordet vektor innebär att t ex en insekt är bärare av smitta men behöver inte själv vara sjukt. Vissa sjukdomar kan överföras till människa via stickande insekter eller spindeldjur (fästingar). Dessa smittor kallar man därför vektorburna. Exempel på fästingburna sjukdomar är Ehrlichios, Borrelios och TBE. Myggor kan sprida bland annat malaria, Rift Valley feber och harpest. Pest kan spridas via loppor till människa. Flertalet smittor tar vägen via vilda djur och då oftast olika arter av gnagare, tex hantavirus (sorkfeber).

Många insektsburna smittämnen kan även orsaka infektion direkt via andningsvägarna. Sådana smittämnen skulle i aerosolform kunna vara användbara som B-stridsmedel. Eftersom smittspridningen naturligt sker via insekter och inte genom direkt överföring från människa till människa har dessa organismer en begränsad sekundär smittsamhet., vilket i vissa fall skulle det kunna vara en fördel i B-vapensammanhang.

Bakterieorsakade zoonoser

Många är de sjukdomar som är gemensamma för människa och djur där bakterien är den mikroorganism som är orsaken till sjukdom t.ex. salmonella, EHEC, pest, mjältbrand.

Virusorsakade zoonoser

Virus orsakar ett flertal olika sjukdomar hos människa. Generellt saknas behandling mot dessa och ett flertal av sjukdomarna är mycket smittsamma t ex influensa och den s.k. vinterkräksjukan. Eftersom resandet över hela världen har ökat markant det senaste decenniet, ökar också risken för att en sjukdom kan spridas snabbt över världen. Ett exempel på detta är SARS-epidemin våren 2003. Exempel på andra virussjukdomar är TBE, sorkfeber, influensa, ockelbo-sjukan och rabies.

Exempel på sjukdomar som smittar via insekter är: